Fisketången Köpet Visioner

Att hitta visionen

När jag såg huset till salu på Hemnet visste jag direkt vilket det var. Jag har sprungit här sedan liten så jag känner till områdena mer utefter hur husen ser ut som ligger där, än efter vilka gatunamn de har. Mina föräldrars hus ligger ett stenkast bort och detta huset längs vägen om man promenerar ner till byn. Snett mittemot ligger gamla Aronssons livs som nu gjorts om totalt.

Jag visste alltså vilket hus det var, men det hände inget i mig. Det här huset var helt enkelt för fult. Kanhända trampar jag nu någon på tårna, men det var vad jag tänkte; ”Tångens fulaste hus.” Kanske kunde Aronssons livs kvala in och de här två tävla om epitetet, men suck. Hopplöst fult. Helt utan charm.

Med sin granitgrund så förstår man att huset en gång måste sett helt annorlunda ut. En gång har det förmodligen haft väl avvägda proportioner, träfasad och symmetriskt placerade fönster. För så byggde man hus förr. Men detta… helt förvanskat. Så pass okänsligt omgjort att det blev svårt att föreställa sig hur ett original sett ut.

Det här var i påsktider våren 2017. Jag och barnen var i Fisketången i mina föräldrars hus, vårt hus på Hälsö var uthyrt just då . Jag såg att visningen för huset hade börjat för 10 minuter sedan så jag bad mamma se efter barnen och kilade iväg.

Jag gick en sväng i huset. Jag tror att det var en eller möjligtvis två andra spekulanter där. När jag kom tillbaka till huset frågade min mamma hur det var. ”Den som köper det har att göra”, minns jag att jag svarade. Jag kunde nämligen inte tänka mig att det var jag själv som köpa det!

Dagarna gick. Jag och Andreas hade redan kommit underfund med den smått omöjliga tanken att sälja huset på Hälsö för att kunna köpa ett hus på Fisketången istället. Huset på Tångenvägen var inget drömhus direkt, men jag kom på ett par viktiga saker som huset faktiskt hade:

Storlek. Och läge.

Vårt hus ligger på vänster sida om gatan som går längs med parken. Ser ni det?

Ett hus med den källaren (granitgrunden) har potential att kunna ha boende på tre plan. Jag och Andreas har tre barn. Visserligen små idag, men om det här ska vara ett hus livet ut behöver vi ha plats för när de är tonåringar, när de skaffar partners och kanske också får egna barn.

Vårt hus på Hälsö låg 50 meter från vattenbrynet. Den stora farleden som i folkmun kallas ”sjöns E6:a” gick förbi vårt hus. Man kunde sitta en hel dag och bara titta på båtar. Det har inte huset på Tången. Faktum är att vi faktiskt ”bara” har sjöglimt från tredje våningen. Men det finns utsikt mot en vacker gammal park. Och det ligger vindskyddat, trädgården är som en solgrop. Trädgården ja! Det finns en trädgård! Och den är ganska stor för att vara i Bohuslän.

Så när de här polletterna trillat ned började en tanke etablera sig; vi skulle kunna sälja huset på Hälsö, köpa huset på Tångenvägen för dom möjligheterna det har (storlek på hus och trädgård + läge) och renovera det till att bli ett hus för resten av livet. Hisnande tanke!

 

FÖRE-bilder Köpet

Såhär ser det ut

Ni undrar förstås hur huset ser ut? Inte bara var det ligger, eller hur? Speciellt eftersom jag sagt att det är ett renoveringsobjekt. Då blir man extra nyfiken och undrar ”hur illa är det”.  Well, jag lägger ut ett par bilder så får ni själva avgöra.

De här bilderna är från försäljningsprospektet. De som följer nedan har jag tagit sommaren 2017. Eftersom det var skymning är de lite mörkare, men ni får hålla tillgodo med dem.

Fisketången

Här är det!

Fisketången, Kungshamn, är alltså vårt nya Sverigeställe. Och det är inte en plats vald lite på måfå om man säger så. Det är en plats djupt förankrad i mig. Min farfar, ”Revisorn”, köpte ett hus på Fisketången 1968. Jag föddes 1979 och har tillbringat så mycket sommartid jag har kunnat här ute. Som jag minns det var sommarloven på Fisketången oändligt långa. Och alltid var det sol. Vi åkte båt, badade, fikade och spelade boll och hade springtävlingar i parken.

Andreas tillbringade somrarna i Munkedals hamn, där hela tjocka släkten samlades. Dom badade också, och åkte till badställen som Bohus Malmön, Hamburgö, Bovallstrand och Hållö. Kungshamn är därför ett välkänt ställe även för Andreas.

Vi gifte oss 2010 bredvid fyren på Hållö. Vi älskar båda två havet och den svenska västkusten, och en mer magisk plats än Hållö får man leta efter. Där är man verkligen mittemellan himmel och hav.

Nu kan vi gå en liten bit bort från huset och ställa sig på stenkajen nedanför den lilla gatstumpen som kallas Jänkegången och titta ut mot Hållö och fyren. Det skänker frid till själen.

Uncategorized

En ny resa tar sin början

Hur tänker man när man köper ett fult gammalt hus i det västsvenska kustbandet i Sverige när man bor i Italien? Ja, det kan man ju fråga sig. Det som för vissa ter sig fullständigt galet, kändes för oss ganska logiskt. Djärvt och vågat, ja. Men absolut logiskt.

Vi får ta det från början.

Jag och Andreas älskar gamla hus. Speciellt de som ligger på västkusten. 2009 köpte vi ett slitet hus på Hälsö i Göteborgs norra skärgård. Under ett par års tid renoverade vi det till att bli vårt drömhus. Hela den resan går att följa på min gamla blogg; Elsa på Hälsö. Det var svettigt, jobbigt och ångestladdat ibland. Men mest var det roligt. Att få förverkliga en så stor dröm var fantastiskt! Hälsö är en fantastisk plats på så många sätt. Där levde vi permanent, där arbetade jag, där växte vårt äldsta barn upp och där föddes vårt andra barn.

Våren 2015 fick vi erbjudandet att flytta utomlands (ni kan läsa mer om det på bloggen som handlar om mig och min familj). Vi tog chansen och bor sedan dess i Italien. Vi behöll huset på Hälsö och återvände dit på skolloven. Våren 2017 kom vi dock fram till att det bästa för vår familj vore om vi skaffade ett hus på Sotenäset, närmare våra familjer. Därför sålde vi huset på Hälsö och köpte huset på Tångenvägen. Ett stort beslut för oss.

Då och där började också resan med renoveringen av Tångenvägen 19. Och det är precis vad denna bloggen kommer att handla om.

Välkomna hit!